Loading...

Blog

Latest blog posts

Grundskola

Verksamheten i vår förskoleklass bedrivs 16 timmar/vecka, måndag-torsdag, mellan kl. 8.30 och 12.30. Förskoleklassen har sin verksamhet i samma lokal som förskolan Solspången. Verksamheten följer skolans kalendarium när det gäller lov och studiedagar.

Ansvarig för vår förskoleklass är en Waldorfförskolepedagog. Samarbete sker med såväl förskolan som skolan, exempelvis vid fester, friluftsdagar, utflykter mm.

Den fria leken, både ute och inne, är grunden i vår verksamhet, men för sexåringarna tillkommer också andra aktiviteter som förberedelser inför skolstarten. Vi arbetar med målning/bild, handarbete, flöjtspel, eurytmi, bakning, m.m. Vi har samling varje dag med sånger, ramsor och lekar. Vi berättar sagor eller spelar dockspel för barnen varje dag, framförallt folksagor. Varje måndag har vi utflykt tillsammans med skolan eller förskolan.

Första klass är porten in till skolvärlden, den värld som hädanefter skall spela en mycket stor roll i barnens uppväxt, och därigenom för deras framtid och kommande liv. Detta sätter i mångt och mycket sin prägel på det första skolåret. Det stoff som framför allt karaktäriserar klass ett och som bildar övergången från de fria barnaåren till de begynnande skolåren är folksagornas värld. Folksagorna eller andra berättelser som också presenteras i skolan är inte underhållning.

Genom djupa psykologiska urbilder ger de barnen kunskap om de liv som väntar på dem; men de lägger även grunden för t.ex. miljömedvetande genom att presentera ett levande och kärleksfullt förhållande till en levande natur. Med hjälp av folksagans bilder lär sig barnen att skriva, ?från bild till bokstav?, och även att räkna. Genom berättelser, konstnärligt övande och rörelse får barnen upplevelser av den vackra värld som döljer sig bakom bokstävernas och siffrornas abstrakta tecken.

I Waldorfskolan läser man engelska från årskurs 1.

Andra och tredje skolåret har en mycket stark arbetskaraktär. De flesta ämnen har nu introducerats och det handlar mycket om att bearbeta och fördjupa det man tidigare fått. I klass 3 väcks ofta det subjektiva medvetandet och det börjar bli dags för en undervisning som är mer förankrad i verkligheten. Eleverna får i mötet med legender höra hur människor levt sina liv och i perioden om yrkena blir den praktiska kunskapen allt mer tydlig.

Eleverna i årskurserna 4 och 5 har ofta en mycket stor energi och kraft med sig in i klassrummet. Undervisningen blir under dessa år allt mer individuellt inriktad och får en mer konkret och kunskapsinriktad prägel. En ny vakenhet i tanken finns ofta hos klass 5 och eleverna förstår olika resonemang och frågeställningar bättre än tidigare.

I åldrarna 12-13 år, klass 6 och 7, genomgår tankelivet en stor förvandling. Tänkandets utveckling mot en ökande abstraktionsförmåga, mot ett kausalt tänkande blir mycket tydligt. En mytisk verklighet försvinner bort och världen stiger fram i sin fysiskt materiella gestalt. Denna värld finns nu på plats för att utforskas och undersökas. Eleverna längtar ofta efter kunskap om den yttre världen. Några nya ämnen kommer nu in för att möta denna längtan som exempelvis fysik, biologi, mineralogi och människokunskap.

Eleverna möter också fler ämneslärare. I mötet med de naturvetenskapliga ämnena väcks lusten att utforska världen. Genom optik och akustik får eleverna möta fenomen som ger starka upplevelser. I geografin är det dags att ge sig ut i Europa och övriga världen. Självklart följer historieundervisningen samma tema och tar fasta bl.a på upptäcktsfararna som Vasco da Gama och Colombus. I religions- undervisningen börjar man också att titta på hur religion ser ut i olika delar av världen.

I klass 8 och 9 ligger kunskapsnivån nu allt högre och sättet att undervisa förändras ? alltmer går det mot ett gemensamt forskande och sökande efter kunskap. Morgonperioden blir ett forum för diskussion och faktakunskapande, en föreläsning eller genomgång med tid för frågor och samtal där eleverna sedan själva bearbetar stoffet genom att skriva egna texter, skapa bilder eller söka vidare efter mer fakta.

Vi vill få ungdomarna att själva fundera och se saker utifrån flera perspektiv.

I de naturvetenskapliga ämnena är experiment ett viktigt inslag eftersom de kräver såväl aktivitet som iakttagelseförmåga.

Dåtid, samtid och framtid, allt ska finnas med i historieundervisningen står nu fokus på de händelser som skapat den värld vi lever i idag, industrialismens utveckling, första och andra världskriget är viktiga perioder under dessa år.

I litteraturhistoria möter eleverna de personer och verk som påverkat vår historia. Samtidigt vill undervisningen främja att eleverna själva funderar och övar upp sitt eget tänkande och förmåga till kritisk granskning av all den information som dagens samhälle öser över oss. Genom att öva sig i argumentation och kommunikation förbereds eleverna för att våga ta aktiva val i sina liv.